BioArt är en konstform där konstnären arbetar med levande organismer, levande vävnader och livsprocesser. En av de första konstnärerna som kallade sin konst BioArt var Eduardo Kac och som satte den etiketten på sitt konstverk Time Capsule år 1997. Själva konceptet är dock betydligt äldre. Några exempel på pionjärer inom fältet är Marta de Menezes och Joe Davis.
Exakt vad som ska inkluderas i begreppet BioArt är givetvis något som diskuteras flitigt och flera olika definitioner existerar. En viktig fråga är om BioArt nödvändigtvis måste involvera manipulation av biologiskt material, eller om begreppet också ska inkludera andra typer av konst om konsten ställer etiska och sociala frågor rörande de biologiska vetenskaperna.
Exempel på konstnärliga projekt som blivit föremål för en hel del diskussion – även utanför konstnärskretsar – är BiteLabs och Ray Fish shoes. BiteLabs var en biotech startup som försökte sig på att göra salami av kött som odlats från vävnadsprover hämtade från kändisar. Ray Fish shoes var ett projekt som marknadsförde skor som enligt utsago var tillverkade av läder från genetiskt förändrade stingrockor.
Labkonst
Många konstnärer inom fältet BioArt använder sig av laboratorier och laboratorietekniker i sin konst, till exempel när konsten omfattar levande bakterier, växande vävnader och transgenetik (genetisk ingenjörskonst). Vissa konstnärer har själva den utbildning och de färdigheter som krävs, medan andra samarbetar med vetenskapligt skolad personal för att kunna genomföra projekten som tänkt och på ett säkert vis.
När Tissue Culture & Art Project samarbetade med konstnären Stelarc blev resultatet en replika av ett mänskligt öra. Replikan hade kapats av människoceller och var 25% av storleken av ett vanligt vuxet människoöra. Projektet genomfördes av SymbioticA: the Art & Science Collaborative Research Laboratory, School of Anatomy and Human Biology, University of Western Australia.
Kritik
Vissa uttryck av BioArt kritiseras ofta ur ett etiskt perspektiv. Djurrättsgrupper har till exempel kritiserad användandet av djur och djurdelar, och det finns religiösa grupper som motsätter sig genetisk ingenjörskonst och/eller användandet av människoceller och vävnader i konst.
”Transgenetisk manipulation av djur är bara en fortsättning av att utnyttja djur för mänskliga syften, oavsett om det görs för att framföra någon slags sociopolitisk kritik,” sa till exempel PETA Norfolks Alka Chandna i ett officiellt uttalande rörande bruket att använda djur för konstnärliga projekt.
Ett exempel på BioArt: Eduardo Kacs konstverk Genesis
Eduardo Kacs första transgenetiska konstverk hette Genesis.
Kacs tog ett citat från biblen, översatte det till morsekod och konverterade sedan morsekoden till genetiska baspar med hjälp av en konversionsprincip som han själv tagit fram för konstprojektet.
Citatet från bibeln var från Genesis 1:26 (Skapelseberättelsen 1:26) som på modern engelska lyder ”And God said, Let us make man in our image, after our likeness: and let them have dominion over the fish of the sea, and over the fowl of the air, and over the cattle, and over all the earth, and over every creeping thing that creepeth upon the earth.”
Kacs vände sig till ett laboratorium och lät dem ta fram de genetiska basparen åt honom och planterade sedan in basparen i bakterier av arten E. coli som fick växa i en petriskål. Petriskålen placerades under en lampa och kunde beskådas online via webkamera. Personer som tittade på konstverket på internet kunde välja att tända lampan via en funktion online. När lampan var tänd lyste den med ultraviolet ljus. Ultraviolet ljus orsakar genetiska mutationer.